HYTTAN, BERGSMÄN och JERNGÄNGET

Många orter i bergslagen har namn som slutar på "hyttan". I det dagliga livet ägnar nog inte ortsborna många tankar åt bakgrunden till namnet. På detta område blir man lätt hemmablind. Det finns faktiskt folk som inte vet vad ordet hytta betyder i dessa sammanhang, och varför inte - det är ju så länge sedan hyttorna försvann och inte ser man några tydliga lämningar efter dem - om man inte vet var och vad man skall titta efter.

Som ortsnamn blev inte Mullhyttan använt förrän i slutet av 1700-talet - enligt kyrkböckerna. Den som hade slagit upp sina bopålar nära hyttan bodde på Sörhults ägor - eller i några fall vid Mullhyttan, och då menade man nära hyttebacken som ursprungligen var en del av Sörhults ägor.

Mullhyttan i Västernärke var en av bergslagens flera hundra hyttor som deltog i järnframställningen i Sverige. Det var oroliga tider med krig och elände - staten behövde järn för att hålla krigsmakten i gång. Den första hyttan på hyttebacken kördes igång (påblåstes) 1646 - alltså för drygt 350 år sedan. Det var resultatet av att 12 bönder erhållit privilegier för masugnsbyggande av drottning Kristina. Delägarna i hyttan kallades bergsmän - en titel som man bar med stolthet. Den hytta som bergsmännen lät bygga var av s.k. mulltimmertyp. Hyttan blev föremål för ombyggnader och renoveringar då och då. I sitt sista utförande verkade den fram till 1870 då den togs ur drift (blåstes ned). I väntan på att hyttelaget skulle besluta om dess framtid stod hyttan kvar fram till hösten 1885 då den revs.

Intressant i sammanhanget är att Mullhyttans hyttelag finns kvar än idag! Det är unikt så till vida, att det i Sverige endast finns två hyttelag idag - Löa är det andra. Den stora skillnaden är dock att Löa har byggnader, inklusive själva hyttan kvar. Vi har ju bara hyttebacken med några stenar som skvallrar om var hyttan stod. Tack vare att Mullhyttans hyttelag har en del gamla dokument kvar, har vi i "Jerngänget" bedrivit forskning i ämnet och lyckats rekonstruera hyttebacken i modellform, så att vi kan visa hur platsen såg ut omkring 1850. "Jerngänget", som består av en grupp eldsjälar i bygdeföreningen, inledde efterforskningarna under sommaren 1995 och hade regelbundna träffar i lokaler på JAR's Snickerifabrik i Mullhyttan där modellen - som mäter 2 x 2,4 meter och är utförd i skala 1:100 - byggdes.

Vi har utgått ifrån ett lantmäteridokument i original från 1814 (protokoll och karta) som i detalj bestämde hur hyttebacken skulle disponeras i fortsättningen. Anledningen var en av Bergskollegiet påtvingad åtgärd - sammanslagning med Gammelhyttans hyttelag. Området måste utökas och omdisponeras för att kunna härbärgera ett 90-tal bergsmän, en ökning med 50 procent! Trots ivrigt letande har vi inte funnit några äkta avbildningar av hyttebacken med hytta och kolhus. Genom att studera avbildningar av andra hyttebackar har vi tillåtit oss att uppföra kolhus av liknande utförande även på vår modell.

En visningslokal för modellen finns för närvarande på den gamla hyttebacken, alldeles intill den plats där själva masugnen stod. Därmed har modellen också hamnat nära både föreningens museum och den gamla vattenhjuldrivna kvarnen samt ett område som hyser en bagarstuga och en ramsåg från 1800-talet. Vi hoppas därför att det intresse som redan visats för modellen skall öka ytterligare, så att vi får ta emot besöksgrupper i än större omfattning än hittills.

Parallellt med efterforskningarna gällande själva modellen har också släkt- och hembygdsforskning bland ortens bergsmän och övriga innevånare bedrivits.

Alla intresserade av nämnda arbeten är välkomna att höra av sig till Mullhyttans Bygdeförening.

Svenska släkforskarlänkar