
Medlemsantalet vid årsskiftet var 262, varav
96 är ständiga medlemmar och 17 är barn.
I medlemsantalet ingår även 53 ungdomar, som löst ett speciellt medlemskort via
ungdomsgården.
Föreningens ändamål
Bygdeföreningens
styrelse 2011
Ungdomsgården
Hyttmodell
Hyttan och Jerngänget
|
|
|

Ungdomar från mellanstadiet trivs på ungdomsgården.

HYTTAN, BERGSMÄN och JERNGÄNGET
Många orter i bergslagen har namn som slutar på "hyttan". I det dagliga livet ägnar nog inte ortsborna många tankar åt bakgrunden till namnet. Man blir även på detta område lätt hemmablind. Det finns faktiskt folk som inte vet vad ordet hytta betyder i dessa sammanhang, och varför inte - det är ju så länge sedan hyttorna försvann och inte ser man några lämningar efter dem - om man inte vet vad man skall titta efter. Vi som vet - av skilda orsaker - sätter oss lätt på våra höga hästar!
Som ortsnamn blev inte Mullhyttan använt förrän i slutet av 1700-talet - enligt kyrkböckerna. Den som hade slagit upp sina bopålar nära hyttan bodde på Sörhults ägor eller i några fall vid Mullhyttan - och då menade man nära hyttebacken som ursprungligen var en del av Sörhults ägor.
Mullhyttan i Västernärke var en av de flera hundra hyttor som deltog i järnframställningen i Sverige. Det var oroliga tider med krig och elände - man behövde järn för att hålla krigsmakten i gång. Den första hyttan på vad vi än i dag kallar hyttebacken kördes igång (påblåstes) 1646 - alltså för drygt 350 år sedan. Den blev som de flesta hyttor föremål för ombyggnader och renoveringar då och då. I sitt sista utförande verkade den fram till 1870 då den för alltid togs ur drift (blåstes ned). I avvaktan på att hyttelaget skulle besluta om dess framtid stod hyttan kvar "i malpåse" ända fram till hösten 1885 då den revs.
Det som är mycket intressant i sammanhanget är dock att hyttelaget finns kvar! Det är unikt så till vida att det i Sverige endast finns två hyttelag kvar - Löa är det andra. Den stora skillnaden är dock att Löa har sina byggnader, inklusive själva hyttan kvar. Vi har ju bara hyttebacken med några stenar som skvallrar om var hyttan stod. Tala om orättvisa! Tack vare hyttelaget med en hel del gamla dokument har vi - några eldsjälar, som kallar sig "Jerngänget" - kunnat rekonstruera hyttebacken i modellform, så att Mullhytteborna och andra kan få se hur den gamla hyttindustrin tog sig ut för cirka 150 år sedan. Jerngänget inledde sina efterforskningar under sommaren 1995 och har sedan haft regelbundna träffar i lokaler på JAR's Snickerifabrik i Mullhyttan i 3 år. Modellen har under denna tid tagit form och i skrivande stund är den så gott som klar. Återstår smärre detaljer samt viss skriftlig dokumentation om hyttan.
Trots ivrigt letande har vi inte funnit några äkta avbildningar på hyttebacken eller delar därav. Vi har därför utgått ifrån ett lantmäteridokument i original från 1814 (protokoll och karta) som bestämmer hur hyttebacken i detalj skulle disponeras i fortsättningen. Anledningen var en av Bergskollegiet påtvingad åtgärd - man skulle gå samman med Gammelhyttans hyttelag - marken måste utökas och omdisponeras för att kunna härbärgera ett 90-tal bergsmän, en ökning med 50 procent! Genom att studera avbildningar av andra hyttebackar har vi tillåtit oss att uppföra kolhus av liknande utförande även på våran hyttebacke.
För närvarande pågår arbete med att inreda en visningslokal för modellen på den gamla hyttebacken, alldeles intill den plats där själva masugnen stod. Därmed hamnar den också nära både vår gamla vattenhjuldrivna kvarn och det område som hyser bagarstuga och ramsåg från 1800-talet. Vi hoppas att det intresse som redan visats för modellen skall spridas ytterligare så att vi kan ta emot besöksgrupper i än större omfattning än hittills.

Mullhyttans första brandstation!
"Det gamla sprut-huset"
1925 bildades en brandskyddsförening i Mullhyttan och i
början av 1930-talet bildades "Mullhyttans Frivilliga Brandkår". För att förvara
sin utrustning under tak byggdes detta lilla hus intill Carlfors-vägen, just där
bussarna idag svänger in på hyttebacken. Utrustningen bestod bl.a. av både hand-
och motordrivna sprutor vilka har givit byggnaden namnet "Sprut-huset". Med sina
två portar kunde de båda sprutorna lätt hämtas ut var för sig. Redskapen
transporterades på lastbil vid utryckning.
1946 blev brandkåren en kommunal angelägenhet. 1947 köptes en brandbil och 1951
byggdes en modern brand-station "Korea" i samhället. Därmed upphörde behovet av
spruthuset. Den intilliggande järnhandeln övertog huset som de sedan nyttjade
som extra förvaringsplats. 1984 fick brandkåren en bättre brandbil. Mullhyttans
Brandkår upphörde den 1 juni 1999.
"Hyttebacke-modellen"
23 juni 1998 flyttades huset till sin nuvarande plats där
det baxades upp på stenar under hörn och väggtstolpar. Huset har sedan använts
av Mullhyttans Bygdeförening. Platsen valdes för att den ligger nära gamla
lämningar av hyttan vid ån. Delar av stenfoten och pipan finns i slänten.
Slagghögen ligger på andra sidan ån. Man tror att en ännu äldre hytta, "Vellhyttan",
funnits här tidigare. Detta är inte säkert dokumenterat.
Ett 15-tal bönder erhöll kungliga privilegier 1641 av drottning Kristina för att
anlägga Mullhyttan. Den togs i drift 1645 och drevs fram till 1870. Namnet
kommer av läget intill "Mull-ån".
Mullhyttans hyttelag existerar ännu (135 år senare) och är ägare till
hyttebacken. Med hjälp av hyttelagets dokument har ”Jerngänget” byggt en modell
av hytte-backen som den såg ut omkring 1850. Modellen finns att se i detta
"spruthus" som inretts med isolerade golv, väggar och tak. Modellen visas vid
olika tillfällen, t.ex. under Mullhytte-marken eller då större eller mindre
grupper gör besök.
Önskemål om visning kan göras per telefon 0585 - 40410.
© Lennart Ericson Höglundavägen 4, 716 94 Mullhyttan